Koncentration

Dags att ge sig.
Sluta ät så mycket.
Sluta mesa mig.
Gå ner i vikt, nu.

20 kilo för mycket...

Nu har jag gått upp för mycket.  Alldeles för mycket. 
Nu väger jag 90.
Usch!

Nu tänker jag motionera varje dag, varje dag.
Rida minst fem dagar i veckan och gymma de resterande dagarna.

Punkt.

Ett enormt steg framåt och ett halv steg bakåt.

I förrgår så hoppade jag en meter med Quiddy. Det kändes underbart!
Hon var så samlad och fin, men självklart var jag tvungen att trilla av efter..

Kämpa.

Nu jävlar ska här tränas.
Hatar att folk trycker ner mig och kallar mig fet..
Nu får det fanimej vara nog!

Jag försöker ju gå ner i vikt. Och det är väll endå mitt problem? Varför ska andra ens bry sig?

Jävla människor.

Aja, ska försöka ta mig ork till att gymma varannan dag nu. Både för ryggen och viktens skull.

Hela mig.

Pengarna bara rinner ut i sanden..

Förstår inte hur jag ska klara mig på inga pengar alls i två veckor. Har ju fulltank, men endå?

Men har inget val, måste ju spara pengarna jag har så att jag kan betala räkningarna den 25:e.
Jag hatar att få pengarna efter den sista.

Trubbel i paradiset.

Först så får jag urinvägsinfektion så att både jobb och häst och träning spolas bort. 

Sen så får jag veta att min bästa kompis försökt att ligga med min karl igår. 

Blir bara så trött, tur att min karl aldrig skulle vara otrogen.

Det är så jävla skönt att jag har en karl som alltid säger sanningen. Det var han som kom och berättade för mig att hon hade försökt, och att han hade bett henne skärpa sig och sen gått därifrån.

Jag älskar verkligen min karl.

Hur ska jag någonsin kunna lita på henne som jag gjort förut?

Vet att hon var helt borta i sinnet för att hon dränkte sina sorger med sprit.

Men det är fortfarande inte okej.

Och det är verkligen inte okej att hon ringer mig dagen efter och inte minns vad hon har gjort.

Men vet att hon har det väldigt svårt just nu och att våran vänskap är en av anledningarna till att hon fortfarande har kvar fötterna på jorden.

Jag värdesätter verkligen våran vänskap och älskar att umgås med henne. 

Men kommer det någonsin bli detsamma?

Usch.

Men jag tänker gräva ner mina känslor mot henne och stötta henne.

Jag kan inte lämna henne i sticket nu.

Åska och dunder, men vad gör det?

Igår så var jag ute med Quiddy. Malin och Betty följde med på rundan. Betty var så taggad och gjorde det inte lätt för Malin.
Idag ska dom köra träningslöp på axvalla, hoppas på det bästa.

Idag ska Erica och Jessica komma till stallet och vi ska turas om att rida medans dom andra cyklar :-)
Älskar att dom velat umgås med mig igen! <3

Det viktigaste för mig är mina mål....

Det är viktigt att ha mål,små och lätta mål. Så att man sakta men säkert känner att man lyckas.
Jag har alltid varit duktigt på att sätta mål, men inte att hålla dom.

Nu tänkte jag sätta upp lite delmål åt mig själv. Både när det gäller viktnedgången, jobbet, mina hundar och Quiddy. Som jag SKA ha klarat innan året är slut. (skriver även ner några långsiktsmål.)

Mål som hjälper mig med min viktnedgång:
* Sluta äta massa godis, du klarar dig utan sånt.
* Sluta dricka Cola och andra onödiga drycker.
* Ät mindre och oftare istället.
* Mindre pasta och mera grönsaker.
* Ta tid till att gymma och ge mig ut för att jogga.
* Du orkar.
* Sluta småäta på kvällarna!
* Tänk på tightsen som ligger i byrån som du har fått på dig en gång i tiden. Tänk på ridbyxorna som är assnygga som inte passar. Du ska få på dig dom!

Mitt jobb:

* Bli säkrare i maskinhanteringen, jag klarar av att köra en traktor utan att den sprängs. Jag behöver inte vara nervös för att framföra fordon som jag kan. (knäppis)
* Visa mera arbetsvilja i det jag gör.
* Tänk på att dricka mycket när det är varmt, så slipper jag få värmeslag.

Mina hundar:


* Både Pixi och Molle tycker att det är roligt när vi ger oss ut på långpromenader. Ta dig tid!
* Bygga upp en agilitybana och börja testa lite smått med Molle. Och börja träna Pixi, och eventuellt börja tävla igen.
* Tänka på att inte tjata på Molle för mycket. Han lyssnar sämre på tjat.

Quiddy:

* Börja träna mer ordentligt.
* Träna mera dressyr och markarbete så att vi kan börja våran utvecklingsresa.
* Hoppträna en gång i veckan, försök nå högre höjder. (Påbörja studs)
* Minst en gång i veckan rida ut och bara skritta.
* Bli bättre på att smörja in med liniment efter ridturen och stretcha!
* Minst en gång i veckan rida barbacka, hennes rygg behöver det!
* I slutet av detta året ska jag ha köpt en repgrimma och tyglar och ha lärt henne att ridas i det!
* Spara pengar till en ordentlig dressyrsadel.
* Njut mer av henne.
* Inte pressa henne för mycket, och inte jobba henne för hårt.

See you soon then <3

Long time no see...

Nu är det sådär längesedan igen. Men har så många bollar i luften just nu att jag tror jag spricker snart.
Jag har anmält Quiddy till tävling 12:e juli, spännande ;-)

Sen så har jag slutat väga mig. Mäter mig istället. Men nu är det nog dags att börja väga mig igen.
Fast det får bli när midsommar bakfyllan försvinner ;-)

Den 25:e har jag och Michelle bestämt pass med personlig tränare, då börjar allvaret på riktigt :-)

Fått Hem dom mindre ridbyxorna. Får på mig dom, men magen är lite ivägen för att kunna stänga. Men det har jag snart löst.

Sista dagen hos Christer idag. Känns ofattbart. Vad jag kommer sakna korphult, enormt mycket.

Tre år av underbart jobb. Världens bästa chef och härliga individer!

Framsteg och motgångar.

Ibland när det är jobbigt hemma så är jag så glad att jag har Quiddy. Bara kunna fly bort från det som trycker ner mig, det som gör mig deprimerad. Bara slänga sig upp på min vän, och bara låta henne styra vägen, bara släppa taget om allt som gör mig ledsen och nollställa mina känslor.
För man kan inte alltid må bra, Inte alltid vara den där positiva tjejen. Jag kan inte alltid stötta upp alla i min omgivning som mår dåligt. Varför ska jag alltid vara den som stöttar? Och varför märker ingen när jag mår dåligt? Varför stöttar ingen mig?

Men jag klarar mig, har lärt mig att hålla inne alla känslor. Men tillslut så måste känslorna hitta ut. Och där kommer Q in. Sen jag fick henne så har klumpen i mitt bröst lättat. Jag kan andas. Mår jag dåligt så åker jag direkt till stallet, tar en ridtur och bara gråter. Släpper ut alla känslor på en och samma gång.
Älskar den här hästen, jag måste ha henne.
Vi är likadana. Vi är själsfränder, hon behöver mig mig jag henne.

Hon är min räddning och jag hennes.
Hon ska vara min.
Hon är min trygghet och mitt mod.

Mitt allt.

Har Inte fokuserat så mycket på min viktnedgång sen jag fick hem henne, har bara njutit. Men nu ska vi köra järnet. Har beställt ridbyxor två storlekar mindre än vad jag egentligen har. Dom ska passa när det är dags att börja tävla.

En dröm som blir sann.

På Söndag ska jag rida "hem" Quiddy.
Detta känns overkligt.
På livstidsfoder om vi trivs.
Underbart!

En dröm går i upplevelse.

Idag har jag varit och provridit en häst.
Idag hoppade jag för första gången på år.
Allt kändes så rätt!

På onsdag ska jag rida henne igen, men känns allt bra då så blir det till att låna henne livet ut! ;D

Jag är så glad!!!

Insperationen borta, snälla kom tillbaka,

Känner min kluven.
Har två jobb som tar upp all min tid, I början orkade jag gymma varannan dag efter jobbet, men nu finns det fan ingen ork alls, Men måste ta tag i det nu. Går fortfarande neråt men tycker att det går för långsamt, Behöver mer resultat för att jag inte ska deppa ner som sist.
Men är ganska stolt över mig själv endå, i påsk har jag inte gått upp alls,

Ska försöka komma iväg till gymmet imorgon, försöka orka mig igenom två timmar.

Nu får jag faktiskt skärpa mig.
- 16 kilo.
ca 8 kilo kvar att gå ner.
Nu kör vi.

Duktiga jag.

Känner mig så duktig. Jag har gått från att väga 96,4 kilo till att väga 82,0!!
Och i Augusti förra året hade min mage omkretsen 116 cm. Idag har den 104. Det har tagit lång tid att gå ner, men det är lätt värt det.

//Ems.

Bäst i världen.

När jag började min viktminskningsresa för ca 5 månader sedan vägde jag 96,4 kilo och självförtroendet var i botten.
Idag när jag vägde mig så stod vågen på 83,5.
Jag har snart bara fem kilo kvar till min målvikt. Sen är det chaping som gäller ;-)
Beach 2014 har kommer jag! ;-)

Fiasko.

Provridit hästen nu, det gick åt helvete.
Han var inte riden på bra länge. Bockade av mig. Gjorde skitont.
Nu ger jag upp hästletandet ett tag.

Börjat med Nutrilett bars. (chokladkakor).
Rekommenderar stark, mättande och goda! ;-)

LCHF äger.

Har följt LCHF i nästan en vecka (fuskat lite) och har gått ner dom deppkilona jag gick upp efter jul.
Underbart. Nu jävlar ska här förloras kilon!

Åh vad jag längtar tills på söndag när jag ska provrida Rååpe, ska bli underbart!
Fast är ju hästvakt åt honom hela helgen så får massa tid att lära känna honom! :-D

Här kommer en bild på Rååpe ( Robert Palema). Suddig som bara den! Men det är en bild iallafall ;-)

börja om med något nytt.

Eftersom det är nytt år och nya löften och sånt så tänkte jag ;
- Varför inte ändra sina matvanor något drastiskt också?
Har börjat med LCHF. Fast med undantag för när jag äter på jobbet, då går det inte att följa.
Hittils har det gått bra. Jag har gått ner några kilon till,

På söndag ska jag kolla på en häst som jag eventuellt ska köpa. Då jävlar ska här ridas bort kilona!

Åh. Att jag bara orkar.

Har börjat äta ägg till frukost och en Sophiakur till middag. Och äggröra till kvällsmat. Tänkte köra så i en vecka nu, så jag kommer tillbaka i mina matportioner jag hade innan jul :-)

Jag har gjort något dumt. Mitt nyårslöfte var ju att inte köpa någon häst, har ju Malins att rida.
Men nu har Jockes chef en häst till salu, en lovande hopphäst. Och jag ska ju BARA kolla och provrida honom imorgon. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag äga en häst inom en vecka. Knäppa jag.
Fast jag har ju velat ha häst sen jag varit liten, det kanske är dags?
Det kanske är ödet?
Eller?

Känner mig stark.

Senast jag var i stallet så red jag en sväng med barbackagjorden och Malin körde Q. Men ingen av oss riktigt orkade göra något mer sen. Har tappat suget lite för att vara i stallet, jul och nyår har tagit hårt på kropp och själ. Nästa vecka tänkte vi att vi kör igång på allvar. Ska bli roligt. Längtar tills Q ska ridas in, har hittat massa sätt att lära honom olika övningar på. Har ju aldrig utbildat någon häst förut, men någon gång måste ju vara den första.

Ska åka och kolla hur långt dom kommit med huset idag, spännande! Nu är det inte långt kvar tills vi äntligen flyttar till vårat sagoslott <3

Ett nytt år en ny start.

Då var det 2014.
Har valt att radera mina andra bloggar och börja om på nytt.
Kände att jag inte riktigt fick motivationen att göra det jag vill göra och klara av det jag ville göra förra året.
Ville ha en omstart nu när jag är säker på vad jag vill satsa på och vad jag ska strunta i.
Hade skrivit allt mellan himmel och jord i mina förra bloggar.

Bestämde ett par nyårslöften på nyår faktiskt. Brukar ju inte vara så mycket för att göra det, men det kändes som en bra idè. Så här kommer min lista. (Allt ska jag förhoppningsvis klara av att hålla och utföra)
* Jag ska ta tag i mina matvanor och röra på mig mer.
* Jag ska bestämma mig för om jag ska plugga när mitt jobb hos christer avslutas eller om jag ska försöka få något annat jobb.
* År 2016 ska jag tävla med Quick (Han är inte ens inriden än)

Vet att man bara ska bestämma ett löfte egentligen, men det var väldigt svårt.

Det känns som om 2014 kommer bli ett bra år för mig. Det känns som att jag kommer få göra det jag älskar mest, hålla på med hästar, kor och måla.
Jag hoppas att jag kommer få träffa dom människorna jag älskar mest oftare. Exempelvis min syster, ska försöka få tummen ur räva och åka till Gotland i sommar och häsa på henne.

Har insett att jag är en ganska kompislös människa. Antingen så bor mina vänner för långt bort eller så är jag dålig på att hålla kontakten.
Så jävla tråkigt, fast ärligt talat så har jag ingen aning hur jag skulle kunna ta mig tid till att träffa kompisar ofta. Fast hade mer än gärna försökt ta mig tid, om det hade funnits någon som ville ta sig ork till att höra av sig till mig också. Tycker inte att det bara ska vara jag som hör av mig.
Fast sen har jag ju enstaka kompisar som jag umgås med ofta. Malin umgås jag ju med varje dag jag är i stallet, är glad att jag har henne.
Sen Josse, umgås ju inte så mycket med henne nu då hon ej har körkort och min bil har för tillfället körförbud.
Och min Emelie har lämnat Sverige ett par månader.
Måste säga att det är väldigt jobbigt för mig. Men jag förstår varför hon kände att hon behövde åka till sin familj i Argentina. Men känner mig så ensam utan henne. Men nu är det snart Mars, då kommer hon hem.

Men nu ska jag sluta skriva, behöver ju inte skriva en hel roman ;)
Nu ska jag åka och handla mat och imorgon får vi se vad som händer!
Kram!